Nasjonalpark definisjon nasjonalpark – Store norske leksikon Av Erik Johansen/NTB scanpix. nasjonalpark Ein nasjonalpark er eit større naturområde, som regel i statleg eige, som er verna mot inngrep som i vesentleg grad kan endre naturforholda. Områda er valde ut fordi dei inneheld nærast urørt, eigenarta eller særleg vakker natur. 1 jotunheimen nasjonalpark 2 Ein nasjonalpark er store naturområde med særeigne eller representative økosystem. Dei kan òg vere landskap utan tyngre naturinngrep. Desse store verneområda sikrar at samspelet i naturen ikkje blir forstyrra, og er ein viktig del av arbeidet med å hindre at plantar og dyr blir utrydda. Filtrer kartet: Naturvernområder - nasjonalparker. 3 nasjonalparker i norge 4 Norges første nasjonalpark var Rondane nasjonalpark, som ble opprettet i Den største nasjonalparken på fastlandet er Hardangervidda nasjonalpark, som er på om lag 3 km². I begynnelsen av hadde Fastlands-Norge 39 nasjonalparker, med et samla areal på cirka 25 km². 5 Som nasjonalpark kan vernes større naturområder som inneholder særegne eller representative økosystemer 2 eller landskap og som er uten tyngre naturinngrep. 3. I nasjonalparker skal ingen varig påvirkning av naturmiljø eller kulturminner 4 finne sted, med mindre slik påvirkning er en forutsetning for å ivareta verneformålet. 6 A national park is a park or an area of land officially recognized and protected by a nation 's government. [1] National parks are often made to protect the animals that live inside them or the land itself. There are many National Parks in the world. The first one established (in ) was the United States Yellowstone National Park. 7 nasjonalpark 1971 8 En nasjonalpark er. 9 Ein nasjonalpark er eit større naturområde, som regel i statleg eige, som er verna mot inngrep som i vesentleg grad kan endre naturforholda. 10